Nästa vecka har jag semester, veckan efter det också.
Jag ska ta igen allt roligt som jag har missat den här sommaren.
Ta igen allt på två veckor, det kommer bli tungt,
men förbannat roligt på samma gång.

Snart är hösten här igen.
Jag lovar mig själv varje år att inte bli deppig,
det håller i några veckor sen sitter jag där med
mascaran rinnandes ner på kinderna.

Jag har alltid sån jävla otur att träffa någon precis när sommaren
tar slut, och när hösten och mörkret kommer så är allting över.
Hjärtat går sönder, i alla fall om man har lyckats kära ner sig totalt,
annars gör det bara förbannat ont.

Ett brustet hjärta som har en förmåga att växa ihop igen när
man träffar någon ny, vad är egentligen det att gnälla över?
Jag ska vara glad över att jag har ett friskt hjärta som har
förmågan att göra ont och gå sönder ibland.

Men när hösten, regnet och mörkret tränger sig på så är det
svårt att se något bra med att ha ett trasigt hjärta.

MEN SOM SAGT.
Nästa vecka har jag semester.
Då ska jag vara lycklig.