fyfan

Ångestfyllda höst.
Jag förstår inte men varje jävla höst blir jag såhär,
det spelar ingen roll hur vackert jag tycker det är ute
jag blir alltid lika inombords.
Ångest, oro, ångest, oro.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback