Det här skriver jag till alla er som är mina vänner, kompisar eller bekanta.
Jag har en bekännelse.

Jag är en dålig människa för jag är värdelös på att höra av mig.

Så ni som tror att jag inte hör av mig till er för att jag inte vill
prata mer er osv, det är inte så det ligger till.
Utan det är mer att jag tycker om att vara själv
och då hör jag heller inte av mig.
Så ni ska inte bli arga om ni inte hör från mig på flera
dagar, veckor och ibland månader.
Jag HAR inte glömt bort er, och jag blir lika glad varje gång jag hör från er.

Vänskap betyder inte att man måste höra av sig till varandra varje dag,
utan man ska veta att en vän finns där.
Och händer det något så finns jag alltid där, både i medvind och motvind.
Kom ihåg det.

Puss och kram
nu ska jag dricka kaffe.